magnussones: Indien

Nu är vi hemma igen. Känns väldigt skönt. Vilken resa vi gjort!
Indien var det sista vi passerade på vår resa. Jag vet inte vad jag ska säga om Delhi som vi besökte. Det var inte en possitiv upplevelse. Väldigt mycket fattigdom. Hela familjer låg och sov på gatorna. Uteliggare överallt! Skitigt till tusen. Folk verkade inte bry sig om hur det såg ut. När det blev för mycket sopa någon ihop lite och eldade upp det mitt på gatan.
Du kunde inte röra dig utan att bli överfallen av tiggare och försäljare. Siktade du mot något du ville fotografera dök det plötsligt upp någon och ställde sig framför och ville ha betalt för att du skulle fota. De gav liksom aldrig upp.
Vi besökte i alla fall några vackra "palats" som var minnesmärken efter döda, som stora monsuleum. Det vackraste och mest fanstastiska är Taj Mahal. Stora byggnaden är helt gjord i vit marmor och otroligt vacker, men andra var också vackra.
Vi gjorde resan på 20 mil dit i bil som var en upplevelse i sig. Vi trodde att trafiken i Vietnam var häftig men den här trafiken var etter värre. Var det tre filer ritade i gatan körde bilar mopeder, tucktuck, cyklar mm. i minst fem filer. Alla tutar för att tala om att de kommer. Att vår chaufför klarade denna resa utan att krocka är ett underverk. Jag kommer aldrig mer att tycka att trafiken är tät i europa.
Jag har svårt att tycka om Delhi mycket på grund av människorna och att det var så skitigt. Alla slängde sitt skräp överallt.
Upplevelsen på flygplatsen när vi skulle åka går utanpå allt annat. Vi startade tack och lov fyra och en halv tille innan avgångstiden. resan dit tog ca en halvtimme. Vi gick ur bilen och möttes av ett hav av människor. Nu gällde det att hitta rätt ingång. För att gå in på flygplatsen måste du visa biljett. Sedan skulle du röntga bagaget. Dit var en enorm kö. Mot betalning köpt vi oss in i en annan kö och kom smidigt undan.
Sedan var det dags att checka in. Ingen visste var men vi hittade en desk till Swiss air. Ställde oss i kön. Plötsligt stängde den desken och vi blev hänvisade till en annan desk. Där sa de åt oss att gå tillbaka till den förra. Vi gjorde det för att sedan bli hänvisade till en annan desk. Här hade man inte öppnat och när det öppnade gick det väldigt långsamt. Det gjörde inte så mycket tyckte vi för vi hade ju gott om tid.
ICKE!! Efter detta skulle vi passera passkontrollen och bliv hänvisade till en kö. Vi trodde inte våra ögon. Helt enormt! Vi räknade ut att ca 1000 människor köade. Man hade gjort köslingor som gick fram och tillbaka. Jag har aldrig varit så tacksam att jag inte hade barn med mig. Folk höll på att svimma och barn grät. När man befann sig i mitten av alla rader gällde det att inte få panik i kön. Det tog drygt två timmar innan vi kom in till passkontrollen. Där inne satt fem stycken och stämplade pass. 13 luckor var tomma. Vi frågade varför och fick till svar att det inte fanns fler anställda.
Efter det var det dags för säkerhetskontroll av handbagage. Där var inte kön värre än på andra flygplatser. Vi hann precis bli klara innan det var dags att gå ombord på planet. Fullkomligt hysteriskt!! ALDRIG MER DEN FLYGPLATSEN. Vi hörde att m,ånga missar sina plan men att Indien säger att det inte är deras fel utan att folk kommer för sent till flygplatsen. Vi var där 41/2 timme innan!!!
Jag kommer att fortsätta att lägga in bilder och berätta för jag har fortfarande inte tömt mobilen och där finns massor med bilder.
Tack alla som följt vår resa och vill ni se mer bilder så titta in på bloggen ibland.